För de företag som vill samarbeta lokalt med andra för att uppnå ett mer cirkulärt företagande tillsammans finns den svenska plattformen för industriell och urban symbios. Ett lokalt samarbete kan se ut på många sätt beroende på hur era verksamheter ser ut. Till exempel kan ett cirkulärt företagande uppnås genom att använda varandras restprodukter eller genom att dela infrastruktur. På hemsidan kan du hitta inspiration, goda exempel och verktyg som kan ge ditt företag en introduktion till ett cirkulärt företagande genom samarbete.

Plattformen är framtagen under ledning av Murat Mirata vid Linköpings univesitet.

Hemsidan Circular Hub har en vertygslåda som till största del består av verktyg som används inom utvecklingsprocesser men som är anpassade till den cirkulära kontexten. Dessa innefattar bland annat Circular SWOT, Circular Zoom-out, Circular Customer Journey och Circular Process Exploration. Verktygen på hemsidan tillhör fem olika kategorier: Strategi, Affärsmodell, Produktutveckling, Kundförståelse och Cirkulära idéer, där alla delar också är försedda med utskrivbara mallar.  

I motsats till andra verktygslådor försöker circular hub inte organisera verktygen i en övergripande process, och det är upp till användaren själv att bestämma vilket verktyg som är relevant att använda och när. Eftersom verktygen som finns på Circular Hub bygger på kända utvecklingsverktyg är processen att hitta och använda verktyg inte alltför komplicerad. 

Circular Hub strävar efter att öka kunskapen om cirkulär ekonomi och att stödja en cirkulär affärsutveckling för företag som erbjuder textiler, mode, inredning och möbler med särskild vikt på små och medelstora företag verksamma inom Västsverige.  

Circular Hub drivs i samverkan mellan Science Park Borås och IDC West Sweden i Skövde och finansieras bland annat av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Västra Götalandsregionen. 

Linköpings Universitet, och mer specifikt avdelningen för Industriell miljöteknik, har varit med och tagit fram den här webbplatsen, och finns till som samverkansparter för verksamheter i Östergötland kring cirkulära och miljömässiga frågor. Detta inkluderar både stödsystem, företag och offentliga verksamheter inom Östergötland. Kontaktuppgifter hittas här.

Det finns ett antal nätverk som fokuserar på cirkulär ekonomi som din verksamhet kan ansluta sig till. Dessa kan vara specifika såsom Östergötland Bygger KlimatNeutralt men kan också vara branschöverskridande och aktiva i hela Sverige såsom Cradlenet

Slutligen har en kompetensbank bestående av konsulter, som inriktar sig på cirkulär omställning, skapats av näringslivs- och medlemsorganisationen för cirkulär ekonomi, CirEko.

Ett av de kanske enklaste sättet för att bidra till en cirkulär ekonomi är genom att köpa in cirkulära produkter och tjänster, det kan handla om rekonditionerad IT utrustning, begagnade möbler, att upphandla reparation eller liknande. Man kan även välja att använda återvunna material i sin verksamhet eller tillverkning.  Oftast är det lätt att resonera fram till ett inköp av cirkulära produkter, men det finns även vissa verktyg som kan stödja inköp eller upphandling av mer komplexa produkter och tjänster. Verktygen som kan användas för detta är ofta riktade mot större företag eller offentliga verksamheter.  
I listan nedan kan du hitta en introduktion till bra verktyg som främjar cirkulära inköp och upphandlingar. Om du inte hittar det du söker i listan kan du också söka efter liknande verktyg som passar just din verksamhet på nätet då nya verktyg utvecklas kontinuerligt inom det här området. 

Ett alternativ till avfallstrappan är materialhjulet, som istället fokuserar på materialens funktion och hur produkterna används, och inte på hur produkten behandlas när den är uttjänad. Målet med verktyget är att visualisera en hållbar materialanvändning, och därmed inspirera till förändringar. 

Materialhjulet har tagits fram av Evalena Blomqvist, f.d. programchef för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansierar projekt med fokus på hållbar materialanvändning.

Avfallstrappan är den svenska motsvarigheten till EU-direktivet ” the waste hierarchy” som styr hur avfall ska hanteras i EU. Trappan innehåller fem steg: minimera, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera. Målet med trappan är att avfall ska hållas på det högsta trappsteget (minimera), och inte ta nästa steg neråt i trappan om det inte är nödvändigt. Syftet med verktyget är att både minska resursförbrukning genom att till exempel konsumera mindre, men också att minska mängden avfall som hamnar på soptippen i onödan. För företag kan avfallstrappan fungera som ett verktyg för att förstå de bakomliggande koncepten och visionen för en cirkulär ekonomi.
 
Du kan läsa mer om avfallstrappan på Naturskyddsföreningens hemsida. 

En av de mest kända affärsutvecklingsverktygen för företag globalt är “Business Model Canvas” som är skapad av Osterwalder och Pigneur år 2010*. Affärsmodellen förklarar hur ett företag kan skapa, leverera och fånga värden för sina målgrupper. “Cirkulär Business Model Canvas” (CBMC) bygger vidare på den populära modellen “Business Model Canvas” för att integrera cirkularitetsaspekten i affärsutvecklingen. På grund av det är CBMC också ett av de mest populära cirkulära verktygen.  

Målet med CBMC är att styra dig mot att tänka cirkulärt och utveckla cirkulära affärsmodeller, till exempel genom att hyra ut produkter istället för att sälja dem. Genom att använda canvasen kan du organisera och visualisera alla delar av en affärsmodell såsom nyckelaktörer, kundvärde, intäktsströmmar och så vidare efter ett cirkulärt förhållningssätt. 

Verktyget riktar sig både mot redan etablerade företag som har en befintlig affärsmodell och till nystartade bolag som ska byggas upp från grunden.  

Cirkulär Business Model Canvas är utvecklad på uppdrag av Tillväxtverket. 

*Osterwalder, A., & Pigneur, Y. (2010). Business model generation: a handbook for visionaries, game changers, and challengers (Vol. 1). John Wiley & Sons.