Ett problem som många företag tampas med i den cirkulära omställningen är de bi- och restprodukter som blir över vid tillverkning av olika varor. Restprodukter som ofta inte haft något vidare syfte för företaget än att slängas. Men det som inte behövs hos ett företag kan vara till nytta för någon annan, och på Händelö Eco-Industrial Park pågår just ett sådant samarbete mellan sex aktörer. På industriparken kan de olika företagen ta tillvara på varandras restprodukter och använda dem i nya produktionskedjor. Ett samarbete likt det här främjar ett mer cirkulärt användande av resurser och minskar samtidigt de enskilda företagens resursslöseri.
Händelö Eco-Industrial Park (HEIP) är ett över tjugo år långt samarbete mellan flera aktörer. Bland dessa ingår huvudaktörerna E.ON, Lantmännen Agroetanol, Linköpings Universitet, Nodra, Norrköpings hamn och Norrköpings kommun. Men även andra aktörer såsom bönder runtom HEIP och skogsindustrin bidrar med viktiga råvaror som hjälper verksamheten på HEIP att gå runt. Tillsammans har huvudaktörerna etablerat sig strax utanför Norrköping och samverkar genom att dela med sig av sina restprodukter till varandra.
Hela produktionskedjan på HEIP börjar med Nodra, ett kommunalt bolag som ansvarar för bland annat avfallshantering och återvinning i Norrköping. Från Nodra skickas avfall och andra produkter som hämtats in från hushållen i kommunen, men som inte kan materialåtervinnas, till E.ON. De använder i sin tur Nodras restprodukter i sina kraftvärmeverk för att producera fjärrvärme och el till sina kunder. Förutom Nodras avfall tar E.ON även in restprodukter från skogsindustrin i form av träflis, grenar och toppar från avverkningar. Detta blir sedan el- och fjärrvärme som går tillbaka till staden. E.ONs i särklass största kund är grannen Lantmännen Agroetanol som får processånga som de använder till att driva flera processer i sin produktion av etanol och djurfoder. Processångan, som är för varm för att skickas ut direkt i fjärrvärmenätet används istället för att driva flera processer på Lantmännen Agroetanol. Den använda men fortfarande varma processångan, även kallat returkondensat, kan sedan nyttjas av E.ON eftersom ångan nu hunnit svalna av till den grad att kunna användas i fjärrvärmeproduktionen.
Hos Lantmännen Agroetanols produceras både etanol och djurfoder från de spannmål och andra restprodukter som hämtas in från bönder och livsmedelsindustrin. En av de biprodukter som uppstår under framställningen är koldioxid. Men istället för att koldioxiden släpps ut i luften fångas majoriteten av den in och skickas sedan till Norlic, som är en del av Linde Gas, där den används i deras produktion av kolsyra. Detta bidrar dels till minskade koldioxidutsläpp från Lantmännen Agroetanol, men bidrar också till att den svenska marknaden förses med en kolsyra som bygger på grönt kol istället för kolsyra baserad på fossil energi, som ofta är fallet om kolsyran kommer från utlandet.
För att logistiken ska gå ihop med de stora mängder varor som ska till och från HEIP är Norrköpings Hamn med sin djuphamn även en central del i industriparken. Med en djuphamn intill HEIP så kommer råvaror in till företagen och färdiga produkter exporteras ut på ett effektivt sätt.
Tillsammans skapar företagen på HEIP ett cirkulärt flöde av material och produkter som inte skulle varit möjlig på samma nivå om varje företag agerat för sig själv. Eller som industriparken säger; världsledande symbios mellan industri och stad inom biobaserad och cirkulär ekonomi.
Bilder hämtade från HEIP.se
En näringsrik gödsel är en av de förutsättningar som krävs för att växterna ska kunna frodas och ge lyckade skördar. Den näring som tas upp av växterna under produktionen följer även med den mat som skördas, bort från odlingsmarken. I dagens system hamnar den här näringen från mat till stor del på villovägar istället för att återföras till odlingsmarken där den kan användas på nytt. Rester från livsmedelsindustrin, biogasproduktion, hushållsavfall och det slam som vi människor producerar är alla exempel på sådana näringsrika bi- och restprodukter. Dessa produkter, som tidigare hamnat på deponi eller energiåtervunnits, har företaget Biototal som mål att ta tillvara på, och sluta de linjära näringsflödena till ett mer cirkulärt näringsflöde.
Biototal är ett företag som har sitt huvudkontor i Vreta kluster utanför Linköping. Företaget har sedan 2006 arbetat med gödsel för jordbruk, trädgårdar och andra marker. Gödseln tillverkas med hjälp av noga utvalda restprodukter från bland annat livsmedelsindustri, processindustri, biogasproduktion och avloppsrening. Förutom sin produktion av gödsel skapar företaget även växtskikt och hjälper andra aktörer, såsom kommuner, med miljösupport för att exempelvis förbättra kvalitén på slammet i de kommunala avloppsystemen.
För att uppnå mer cirkulära flöden av näringsämnen både inom jordbruk och hos andra aktörer ser Biototal till att ta hand om olika restprodukter som skapas ur olika industriprocesser. Biogödsel, slam och ammoniumsulfat är några av dessa produkter vilka kan kombineras så att de anpassas efter den specifika grödans behov.
De bi- och restprodukter Biototal hämtar från de olika aktörerna går igenom noggranna kontroller innan de får användas på jordbruksmark för att säkerställa att de inte innehåller skadliga ämnen. Ett exempel på detta är restprodukten slam som är certifierat enligt Revaq, vilket är ett regelverk som ställer hårda krav på att innehållet i slammet ska vara av tillräcklig kvalité för att användas inom jordbruk. De produkter som inte uppnår Biototals hårda krav som ställs på gödsel för jordbruk används istället i andra projekt såsom skapandet av matjord eller växtskikt. Växtskikt är ett område, till exempel en tidigare deponi, där en restaurering görs för att området ska kunna återgå till en naturlig växtmiljö. Dessa restaureringar är också cirkulära eftersom majoriteten av allt material som används i skapandet av växtskikten är bi- och restprodukter från andra verksamheter, såsom slam, fibermull och kalk.
Användningen av organiska restprodukter skapar även en jord rik på mullämnen (organiskt material) vilket ger jorden både högre bördighet och tillväxt.
Genom att använda Biototals gödsel bidrar jordbrukare och andra aktörer till att minska mängden linjära flöden av näringsämnen som annars skulle gå till spillo, en gynnad markfauna och minskad användning av ändliga resurser såsom konstgödsel.
Vid olika byggen och konstruktionsarbeten behövs alltid en stadig grund att bygga på. Vid byggen med dåliga geotekniska förutsättningar används ofta lättfyllnadsmaterial såsom lättklinker och plast. Dilemmat med dessa är dock att de görs av jungfruliga eller fossila material som kräver stora resurser och energi, dels att utvinna, men även att producera. Företaget Hasopor har hittat en lösning till det här problemet genom att tillverka ett cirkulärt lättfyllnadsfyllnadsmaterial, nämligen skumglas gjord på återvunnet förpackningsglas och med förnyelsebar el.
Hasopor är ett företag som sedan 2008 arbetar med att tillverka skumglas av återvunnet förpackningsglas, som sedan kan användas i olika projekt inom infrastruktur och byggbranschen. Företaget är beläget i Hammar på gränsen mellan Östergötland och Närke, och ligger vägg i vägg med Svensk Glasåtervinning AB (SGÅ). Det är också därifrån Hasopor får sitt material till skumglastillverkningen. Hasopors skumglas har använts till många stora och små projekt runtom i Sverige, bland annat under renoveringen av Göta kanal och utbyggnaden av Liseberg.
För att minska på mängden nya material som används i infrastruktur- och byggindustrin har Hasopor tagit fram ett fyllnadsmaterial som både är lätthanterligt och miljövänligt eftersom det till 99,8% består av förpackningsglas från svenska hushåll, som på grund av organiska föroreningar inte längre kan återvinnas, och annars hade hamnat på deponi. Glaset som används i tillverkningen hämtas från Svensk Glasåtervinning som ligger på samma industrifastighet som Hasopors egen anläggning.
En aspekt som gör skumglaset till ett unikt material är att det kan användas i projekt med knepiga geotekniska förutsättningar då skumglaset både är lätt, starkt och har en hög friktionsvinkel vilket innebär att det kan användas som fyllnadsmaterial i områden som sluttar eller där marken består till stor del av till exempel lera eller kvicklera. I och med att det är en så stor andel återvunnet material som används i skumglaset, så har det ett mycket lägre klimatavtryck och ett högt cirkularitetstal, jämfört med andra fyllnadsmaterial av jungfrulig eller fossil råvara. Jämfört med andra lättfyllnadsmaterial har Hasopors skumglas av återvunnet glas ca 87% lägre utsläpp av koldioxid per kubikmeter producerat material jämfört med plast, och ca 94% lägre utsläpp av koldioxid jämfört med lättklinker. Vilket innebär en stor besparing på både resurser och energi.
Många företag tampas med problemet av restprodukter som blir kvar efter produktionen. Inom till exempel skogsindustrin och sågverk kan det vara allt ifrån delar av en råvara, såsom bark eller returträ som inte har någon vidare funktion i produktionen, eller i form av rester som blivit utblandade i andra material i form av slam. Restprodukterna, som kan användas till mycket mer än att bara slängas, är något företaget Econova tar till vara på.
Econova, vars affärsmodell bygger på cirkulärt tänkande, arbetar med att återvinna och återanvända olika former av restprodukter från företag för att sedan skapa något nytt av dem. Genom att återvinna restprodukter till nya produkter reducerar företaget mängden material som annars skulle hamnat på deponi. Företaget tar in alltifrån bark, returträ och trädgårdskompost, till slam, sand och kaffebönor och skapar en mängd olika nya produkter såsom jord, biobränsle, täckbark med mera. Ett av Econovas mål är att skapa fler cirkulära flöden av resurser och därmed bryta linjära flöden.
En av de produkter som Econova tillverkar är jord på olika restprodukter, där bark är en av de råvaror som används i produktionen. Men förutom att vara en del av jordtillverkningen har barken flera olika ändamål. Hos företaget sorteras barken efter storlek och kvalitet, där en del av barken används som täckbark till trädgårdar, en del till att tillverka biobränsle, och till sist används den resterande barkmullen som blir över från sorteringen till att blandas ner i jord. Däremot innehåller jorden inte bara barkmull. Econova tar även vara på trädgårdskompost som lämnas på återvinningar, sand som blir över från tillverkning av vindkraftverk och till viss del även kaffebönor som blivit utsorterade ur kaffeproduktionen till sin jord.
Istället för att företag deponerar sitt avfall kan de istället låta Econova ta hand om dem mot en avgift. Econova kan då använda restprodukterna i sin produktion av nya produkter. Detta minskar dels det avfall som annars skulle skapas i linjära system, men bidrar också till cirkulära flöden av råvaror. Econova är därför det hållbarare alternativet för företagen när det gäller hur de blir av med sitt avfall, både ekonomiskt som miljömässigt.
Trädbaserade material såsom papper och kartong är ett av våra vanligaste förpackningsmaterial, och används till att paketera en mängd olika varutyper såsom livsmedelsförpackningar och hushållsartiklar. Dessa kartongförpackningar används ofta bara en gång innan de slängs. Detta skulle skapa ett enormt svinn av förpackningsmaterial om det inte vore för möjligheten till återvinning. En av de aktörer som jobbar för att sluta cirkeln för olika kartongförpackningar och öka återvinningen är Fiskeby, ett företag som ligger i utkanten av Norrköping intill Motala ström.
Fiskeby är en av Europas äldsta tillverkare av papper. Men deras resa till att bli inriktade på återvinning av returfiber startade redan 1953, med en ny kartongmaskin stod färdig. Idag tillverkar företaget förpackningskartong av 100% återvunnet material, som lämpar till att paketera alltifrån olika former av livsmedel, till verktyg och hushållsartiklar. I dagsläget är ca 50% av de kartongförpackningar som du kan hitta i matbutiker producerade med kartong från Fiskeby.
Den cirkulära lösningen som Fiskeby arbetar efter består av två huvudprocesser, att återvinna kartong och att tillverka nya produkter av det återvunna materialet. Under ett år kan Fiskeby ta in och återvinna 180 000 ton kartong. Återvinningen av returfibrer bidrar även till att stora skogsområden sparas in, som istället kan användas till andra ändamål än kartongtillverkning. Vid tillverkning av returfiberkartong går det dessutom åt 40% mindre energi jämfört med tillverkning av färskfiberkartong.
Förutom vanliga kartongförpackningar kan även knepigare förpackningar såsom dryckesförpackningar och andra plastbelagda förpackningar återvinnas hos Fiskeby, vilket Fiskeby i dagsläget är ensamma om att kunna i Skandinavien då de har maskiner som har möjlighet att separera plasten från kartongen. Kartongen blir sedan till ny förpackningskartong och plasten energiåtervinns tillsammans med returträflis och verksamhetsavfall. Med energiåtervinning menas att materialet förbränns för att ge el och värme, som sedan används i Fiskebys återvinningsprocess och produktion av ny kartong. På det här sättet försöker Fiskeby även sluta cirkeln för deras biprodukter och restmaterial. Även processavloppsvattnet, som är en restprodukt från kartongåtervinning och tillverkning av ny kartong, får ett nytt liv i form av den klimatneutrala biogas som bildas när vattnet renas i Fiskebys biogasanläggning.
I framtiden planerar Fiskeby även att ta fram en ny återvinningslinje där även plasten (och aluminiumet) från de plastbelagda förpackningarna ska kunna återvinnas och användas till nya ändamål, istället för att gå till energiåtervinningen. Detta eftersom återvinning av material i de flesta fall har större miljömässiga fördelar än energiåtervinning.
© Copyright Länsstyrelsen Östergötland 2022
Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.